1 Liturgin i mässan är en av de viktigaste aspekterna av den katolska tron, eftersom det är genom den som de troende på ett konkret och andligt sätt deltar i Kristi återlösande verk. Ordet "liturgi" kommer från grekiskan "leitourgia", vilket betyder "offentligt arbete" eller "tjänst". I Katolska kyrkan är liturgin i mässan inte bara en serie ritualer, utan en levande och aktuell firande av den frälsning som Jesus har åstadkommit för oss. Därför ses mässan som höjdpunkten i det kristna livet, där de troende förenas med Kristus i hans lidande, död och uppståndelse.
Mässan delas upp i två huvuddelar: Ordets liturgi och Eukaristins liturgi. Under Ordets liturgi lyssnar katolikerna till den Heliga Skrift, som är Guds levande och verksamma ord. "Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd" (Hebreerbrevet 4:12). Denna del av mässan tillåter de troende att meditera över Skrifterna och trons sanningar. Höjdpunkten i denna liturgi är läsningen av Evangeliet, där Kristus talar direkt till församlingens hjärta.
Den andra delen, Eukaristins liturgi, är det ögonblick då brödet och vinet konsekreras och blir Kristi kropp och blod. Jesus instiftade Eukaristin vid den sista måltiden när han sade: "Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till minne av mig" (Lukasevangeliet 22:19). Här deltar katolikerna aktivt i Kristi offer, som oblodigt frambärs på altaret. Eukaristins liturgi är mässans centrum, eftersom Kristus där återigen erbjuder sig själv för oss, och de troende inbjuds att förena sig med detta offer.
Liturgin i mässan är inte bara en symbolisk handling eller ett minne av förgångna händelser. Den är ett verkligt deltagande i påskmysteriet, där de troende blir samtida med Kristi frälsande handlingar. Som Paulus säger: "Ty så ofta ni äter detta bröd och dricker denna kalk, förkunnar ni Herrens död till dess han kommer" (1 Korinthierbrevet 11:26). Således är mässan ett möte med Kristus själv, som gör sig verkligt närvarande, särskilt i Eukaristin, men också i den samlade församlingen, i den presiderande prästen och i det förkunnade ordet.
Vidare stärker liturgin i mässan gemenskapen mellan de troende. Som lemmar i Kristi kropp deltar de inte i mässan som isolerade individer, utan som en gemenskap förenad i tron. "Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem" (Matteusevangeliet 18:20). Mässan är därför en gemensam handling som uttrycker Kyrkans enhet och dess kallelse att tillbe Gud som en enda kropp.
Liturgin i mässan är en spegling av den himmelska tillbedjan. I Uppenbarelseboken beskriver Johannes himlens liturgi, där helgonen och änglarna oavbrutet lovprisar Gud: "Lammet som blev slaktat är värdigt att ta emot makten, rikedom, vishet, styrka, ära, härlighet och lovsång" (Uppenbarelseboken 5:12). Genom att delta i mässan förenar sig de troende med Guds eviga tillbedjan och förväntar sig det himmelska livets fullhet.
