1 Katoliker tror på fri vilja som en central princip i sin tro. För dem är fri vilja en gåva från Gud som tillåter varje person att göra medvetna och moraliska val, att välja mellan gott och ont. Denna tro är djupt rotad i Skriften och Kyrkans lära, som säger att även efter arvsynden förlorade inte människan helt sin förmåga att välja, även om den försvagades. Tridentinska mötet betonade att fri vilja förblir intakt och kan samarbeta med Guds nåd.
Mänsklig frihet, enligt katolsk doktrin, är nära kopplad till människans värdighet. Katolska kyrkans katekes säger att mänskliga handlingar är lovvärda eller klandervärda just för att de föds ur frihet. I Galaterbrevet 5:13 uppmanar Paulus de kristna att använda sin frihet inte för att tjäna sig själva utan andra, vilket visar att sann frihet är kopplad till kärlek och ansvar. Således ser katoliker fri vilja som förmågan att välja det goda, särskilt i strävan efter att följa Guds vilja.
Den katolska traditionen framhåller också att fri vilja inte är en licens att agera hur som helst, utan ett ansvar. Sann frihet, enligt Kyrkans läror, är förmågan att följa Guds moraliska lag. "Gaudium et Spes" betonar att "Det är bara i frihet som människan kan vända sig till det goda", vilket förstärker idén att människan måste använda sin frihet för att göra det goda och därigenom återspegla Guds avbild.
Så frågan "Tror katoliker på fri vilja?" besvaras med ja, och de ser det som en pelare för moral och relationen mellan människan och Gud. Fri vilja tillåter varje person att göra meningsfulla val, inte bara för sig själv utan i överensstämmelse med Guds planer. Och genom Guds nåd kan denna frihet stärkas och ge människan kraft att övervinna frestelser och leva fullt ut i enlighet med Guds vilja.
